100 år med kvinnlig rösträtt i Sverige - Hur ser jämställdheten ut i de politiska rummen globalt?

År 1921 fick kvinnor i Sverige för första gången förverkliga sina demokratiska rättigheter genom att gå till valurnorna och rösta. Idag är det 100 år sedan detta riksdagsval ägde rum. År 1893 var Nya Zeeland det första landet att införa kvinnlig rösträtt. Länder har allt eftersom tagit efter, vilket påbörjat en jämställdhetspolitisk process för politisk jämlikhet som pågår än i dag. 

I Elected to lead – a webinar on women and democracy, organiserat av The Hunger Project och ForumCiv som hölls i samband med The Hunger Projects utställning Elected to Lead på Etnografiska museet i Stockholm, diskuterades demokrati och kvinnors politiska underrepresentation. Statistik från The World Bank visar att kvinnor år 2000 höll 16% av platserna i nationella parlament runt om i världen. Idag är samma siffra 25%. Statistiken visar att den kvinnliga representationen har ökat, men att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i ledar- och beslutsfattande roller samt att mansdominans fortfarande råder. Seminariet belyste också ungas underrepresentation i politiska församlingar, endast 2% av de totala platserna i parlament världen över innehas av personer under 35 år. Även för minoritetsgrupper råder det underrepresentation. Tillsammans visar detta på en ojämlikhet inte bara en ojämställdhet. 

“There are so many qualificed women out there, the question is more that the political system is not open to women”

– Drude Dahlerup, Professor i statsvetenskap på Stockholms universitet

Antalet kvinnliga platser i parlament har ökat, men det betyder inte nödvändigtvis att en jämställd delaktighet har formats. När kvinnor väl träder in i de politiska rummen blir de ofta behandlade på ett annat sätt än män. Kvinnor blir i högre grad utsatta för diskriminering och de blir även mer dömda för sina misstag. Kvinnor inom politiken känner ofta att de behöver vara extra rustade för att klara av den mansdominerade miljön och det ibland obehagliga klimat som uppstår för kvinnor på grund av den ojämställda politiska kultur som råder. 

För Vänsterns Internationella Forum är en jämställd och jämlik politik grundläggande för den representativa demokratin. Det politiska deltagandet är en mänsklig rättighet, vilket betyder att alla människor skall ges möjligheten att göra sin röst hörd. Trots det har kvinnor, ungdomar och marginaliserade grupper mindre politiskt inflytande jämfört med män, vilka är de som även i andra sammanhang är starka. Det ger en situation där de som har störst behov av politiska åtgärder också är de som har svårast att komma in i de politiska församlingarna och påverka beslut viktiga för deras livssituation. Kvinnors underrepresentation påverkar möjligheterna att fånga upp kvinnors intressen och behov samt att nominera kandidater som kvinnor kan identifiera sig med, något som underminerar demokratins legitimitet. I en svag demokrati som inte förmår garantera allas mänskliga rättigheter, där människor upplever att det känns meningslöst att rösta, riskerar samhället och politiken att bli något för en liten ofta mansdominerad elit. En förutsättning för demokratins stärkande och bevarande är att ge alla den röst de har rätt till. Med en högre representation av folkvalda kvinnor från olika grupper tillförs mer kunskap, fler kan identifiera sig med de politiska partierna och de politiska församlingarna får större legitimitet.

Vänsterns Internationella Forums samarbetspartners utformar och genomför politiska utbildningar syftande till att stärka kvinnors kunskap men också deras identitet och självförtroende som politiska ledare. En rörelse representerad av fler kvinnor bidrar till att förändra synen på kvinnligt ledarskap och på förväntningarna på vem som kan vara en ledare och beslutsfattare

Det övergripande målet för Vänsterns Internationella Forums verksamhet syftar till att skapa starka partier som kvinnor kan identifiera sig med, vill engagera sig i och rösta på. För det krävs kvinnor i ledande positioner, en internstruktur som är öppen, demokratisk och transparent och ett starkt fokus på jämställdhet och icke-diskriminering