People and Power

I fredags var kansliet på People & Power och fick ta del av flera spännande och viktiga panelsamtal. 

I vår monter fick vi tala om ett favoritämne, nämligen hur vår verksamhet bidrar till positiv förändring. Vi är övertygade om att ökad demokrati och rättvisa kräver ökad inkludering av kvinnor och unga i beslutsfattande processer. Vi frågade också besökarna om hur de tror att vi tillsammans når en positiv förändring. Flertalet enades om solidaritet, inkludering och rättvisa. 

Tack ForumCiv för ett lyckat People & Power!

Klimaträttvisa

Visste du att…

Den rikaste tiondelen av världens befolkning är ansvarig för över hälften av de totala globala utsläppen, samtidigt som den fattigaste hälften har stått för enbart 10 procent av utsläppen?


Effekterna av klimatförändringarna ses över hela världen, men de länder och samhällen som orsakat minst klimatavtryck är ofta de som drabbas hårdast. Klimatförändringarna ökar också den globala ojämlikheten: Samhällen på varma breddgrader skadas exponentiellt mer av ytterligare temperaturökningar, samtidigt som de ofta har färre resurser för att skydda sig mot klimatförändringarna.

Det är tydligt att det krävs ett rättviseperspektiv för att möta klimatkrisen – det krävs klimaträttvisa!

Klimaträttvisa belyser sambanden mellan miljöförstöring och sociala, politiska och ekonomiska ojämlikheter. Klimaträttvisa handlar om att den oproportionerliga bördan av klimatkrisen ska fördelas rättvist – alltså att de länder som bidragit mest till klimatförändringarna också borde ta störst ansvar för följderna. Men också att alla ska kunna ta del av de klimatåtgärder som görs. “Gröna lösningar” måste vara hållbara och rättvisa, vilket förutsätter att alla kan göra sin röst hörd. Men så ser det inte ut idag. Människor som drabbas värst av klimatförändringar är ofta de som nekas möjlighet att delta i beslutsprocesser som påverkar dem. Det vill vi ändra på! 

Klimatkrisen synliggör och förvärrar orättvisor

Det förändrade klimatet har inneburit att redan marginaliserade grupper har fått det ännu sämre. Detta trots att de bidrar (och har bidragit) minst till klimatförändringarna. Klimatkrisen kan därför inte ses som en enskild fråga utan hänger ihop med flera redan existerande sociala, politiska och ekonomiska ojämlikheter. Därför behövs klimaträttvisa. 

Klimaträttvisa kräver i sin tur utökad demokrati. Vänsterns Internationella Forum och våra samarbetspartners arbetar med frågor kopplade till klimaträttvisa. Vi vill säkra en ökad representation av marginaliserade kvinnor och unga, vars delaktighet och påverkan är avgörande för klimaträttvisa och en rättvis omställning.

Ny skakande information om parti kopplat till tidigare Sida/VIF-biståndsprojekt på Västbanken

Vänsterns internationella forum (VIF) har tidigare med medel från Sida stöttat ett jämställdhetsprojekt på Västbanken, Palestina. VIF är Vänsterpartiets biståndsorganisation. Projektet syftade till att stärka unga kvinnor och mänskliga rättigheter. Projektet har skett i form av en ungdomsplattform med ungdomar från tre palestinska partier: PPP, FIDA och DFLP. Ett av de partierna, DFLP, har gått ut med att deras organisation i Gaza deltagit i Hamas terrorattack 7 oktober. VIF har inte betalat ut några pengar till danska Enhetslistan för projektet sedan 2019.

– Vi är chockade. VIF har via danska Enhetslistan stöttat ett jämställdhetsprojekt för unga och mänskliga rättigheter på Västbanken. Nu har vi fått veta att ett av partierna kopplade till projektet har deltagit i de vedervärdiga attackerna, säger Johanna Eliasson, ordförande för VIF.

Varken Enhetslistan eller den danska biståndsmyndigheten DIPD menar att det finns några som helst tecken på att biståndsmedel gått till annat än vad som varit avsikten. Det finns ingenting som tyder på att pengar ska ha gått till partiet DFLP.

– I nuläget arbetar vi med att få fram all information som kan bidra till att klarlägga vad som hänt. Vi tar ansvar, och vår uppgift nu är att se till att något liknande aldrig sker igen i vår organisation, säger Johanna Eliasson.

Projektet har skett i samarbete mellan VIF och det danska partiet Enhetslistan, finansierat av Sida och deras danska motsvarighet DIPD. Konkret har det skett genom att VIF har fört över Sida-medel till Enhetslistan som i sin tur fört över pengar till projektet. Ansökan, aktivitetsplaner och rapporter har redovisats enligt gällande Sida-regler.

Projektet inleddes 2013. Efter 2019 har VIF inte fört över några medel till Enhetslistan för projektet och projektet avslutades formellt 2022. Då löpte den programperiod som projektet ingick i ut och idag har VIF inget samarbete i Palestina.

– Vi och många andra har uppenbarligen helt missbedömt det här partiet. Det beklagar vi djupt. Under tiden vårt projekt pågått har varken EU eller USA haft partiet på sina terrorlistor och allt har varit godkänt av Sida och deras danska motsvarighet. Vi fördömer starkt attackerna mot civila den sjunde oktober, säger Johanna Eliasson.

Under programperioden utgjorde projektet i snitt 5 % av VIFs Sida-finansierade verksamhet och omfattade i snitt 200 000 kronor per år. Det är medel som gått till sådant som transporter för att ungdomarna ska kunna träffas, hyra för möteslokaler, mat i samband med möten och arvode för externa föreläsare.

Världshungerdagen

Idag på Världshungerdagen den 16 oktober vill vi uppmärksamma den globala matkrisen: Över 9% av världens befolkning, cirka 783 miljoner människor lever i måttlig eller allvarlig matosäkerhet.

Men den här krisen behandlas inte som en kris. Dagens matsystem tillåts skapa och befästa hunger när maten fördelas ojämlikt, trots att det finns tillräckligt med mat på jorden åt alla. Samtidigt skadar nuvarande matsystem både människa och planet genom ohållbar användning av jordens resurser, negativ  klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. Forskning visar att småskaliga producenter, av vilka de flesta är kvinnor, står för ungefär hälften av all konsumerad mat globalt. Ändå är denna majoritet av producenter de mest påverkade av kriser som det globala matsystemet utsätts för. 

Rätten till mat är en mänsklig rättighet. Trots det handlas mat med som vilken vara som helst. Reformer som syftar till att förändra matsystemet är nödvändiga och måste utformas med inflytande från småskaliga matproducenter för att motverka att vinstintressen och makt förblir styrande.

Förra veckan deltog vi på Utmana systemet, ett event anordnat av The Hunger Project, SIANI och Reformaten med fokus på hur hållbara och rättvisa matsystem kan och bör utformas. Ett inslag var en film där Rowlands Kaotcha från The Hunger PRoject listade tre saker som vi med säkerhet kan veta:

Hungern ökar i stora delar av världen. Konflikter, klimatförändringar, covid-19 och ekonomisk och social ojämlikhet är drivande faktorer i denna trend – faktorer som alla är möjliga att påverka!

Det nuvarande matsystemet måste förändras om vi ska ha möjlighet att nå SDG 2: Ingen hunger. Så lyder budskapet i rapporten The State of Food Security and Nutrition 2023.

Förändringen måste ske nu. För att detta ska vara möjligt krävs att vi ändrar våra tankesätt kring matsystemet, med inställningen att hunger varken ska skapas eller tolereras.

Men hur kan ett hållbart och rättvist matsystem se ut, och hur ska förändringen dit göras? Det är en svår, men nödvändig, fråga att ställa både sig själv och andra.

Välkommen Tobias! Vår nya programhandläggare

Vem är du?

Jag är pappa, löpare och socialist. Jag bor i Malmö med sambo och två barn. Mitt engagemang finns inom internationell solidaritet, miljö, och resursfördelningsfrågor. Jag har under stora delar av mitt liv varit engagerad i miljö och utvecklingsorganisationer. Inom vilka jag varit anställd, varit aktivist eller suttit i styrelser. När jag inte finns på kansliet i Stockholm så finns jag i Malmö där jag bor och där jag även är fritidspolitiker i region och kommun. När tid finns över så springer jag gärna långa rundor i skogen eller mellan de skånska åkrarna.

Vad har du gjort innan du började hos oss?

Jag har tidigare jobbat på en rad olika utvecklings/biståndsorganisationer. Både med strategisk kommunikation, program och projekthandläggning. Främst mot Asien med jordbruksutveckling i fokus där klimatanpassning och skydd mot förluster och skador varit huvudinriktning.

Vad blir din roll hos Vänsterns Internationella Forum?

Jag kommer att jobba som senior programhandläggare. Jag kommer att vara den som framåt stödjer partners i dess process med att utveckla sina metoder och arbetssätt, jag kommer vara länken mellan partners och dess projekt och våra finansiärer där vår roll är att förmedla partners utmaningar och framsteg. Min förhoppning och absoluta målsättning är att jag skall kunna vara det stöd som partners behöver, så att de i sin tur kan genomföra alla projekt och sitt jobb på bästa möjliga vis och därigenom påverka och leda till förändring.

Varför sökte du dig till oss?

Jag sökte mig till Vänsterns Internationella Forum pga. två anledningar, den ena är att jag ville prova någonting nytt, att möta nya utmaningar och att få se, träffa och förhoppningsvis också förstå nya dimensioner av vår orättvisa värld. Den andra handlar om möjligheten att få agera och verka inom en organisation vars yttersta ideologi och mål jag tror på. Att få möjligheten att på arbetstid och inom ett internationells sammanhang få vara med och driva kampen mot en bättre, grönare, mer solidarisk och socialistisk värld är en ynnest jag inte vill missa för allt i världen.

Klimat(o)rättvisa i Palestina

Den 30:e mars besökte jag Uppsala Missionskyrka för att delta i evenemanget ‘Klimat(o)rättvisa i Palestina’. Johanna Wallin från Palestinagrupperna, en solidaritetsorganisation som arbetar för ett fritt Palestina utifrån internationell rätt och mänskliga rättigheter, framförde en presentation om klimatsituationen i Palestina och pastoremeritus Arne Carlsson delade med sig av sina reflektioner kring ämnet. Evenemanget ägde rum på den palestinska Jordens dag som sedan 1976 uppmärksammar de protester palestinier genomförde mot den israeliska ockupationen och landstölden av Palestina, där sex obeväpnade palestinier dödades, runt 100 skadades och över 300 arresterades.

Utöver ockupationen har den globala klimatkrisen blivit en ytterligare faktor som försvårar livet för palestinier. Kombinationen ockupation och klimatkris gör att situationen blir alltmer ohållbar för palestinier på västbanken och i Gaza och gör frågor om miljö- och klimatkonsekvenserna av ockupationen centrala. Exempel på framtida hot på grund av klimatförändringarna är risken för torka och vattenbrist, försämrade markförhållanden och sämre skördar, samt extremväder som översvämningar, värmeböljor, skogsbränder och stormar.

Israel framställer sig som ett klimatvänligt land och som föregångare, särskilt vad gäller ny grön teknik, solenergi, vattenåtervinning och inte minst övergången till naturgas, som de facto inte är särskilt klimatvänlig. Samtidigt exploaterar Israel palestinska naturresurser, vilket leder till att miljön i de ockuperade områdena förstörs och de begränsade gemensamma vattentillgångarna utarmas. För att förstå klimatkrisen i Palestina behöver man se till den kontext den uppstått i: ockupationen som pågått i snart 56 år. Som ockupationsmakt har Israel en skyldighet att skydda och vårda naturresurser och tillgodose behoven hos den ockuperade befolkningen. Men i stället kontrollerar och exploaterar Israel palestinska naturresurser, vilket lett till en ohållbar miljösituation. Det är väldigt tydligt i Palestina att klimatkrisen är en rättvisefråga. Ockupationen medför bristande möjligheter att hantera miljökrisen och leder till att palestinierna är särskilt utsatta och sårbara för klimatförändringar och miljöförstörelse.

De israeliska bosättningarna är ett konkret exempel på ockupationens miljöpåverkan. Det bor drygt 600 000 israeler på ockuperat område, inklusive östra Jerusalem, i ungefär 170 bosättningar med ytterligare 130 utposter som är tänkta att bli nya bosättningar. Bosättningarna är ofta placerade i bördiga områden med viktiga vattenkällor och är ofta belägna på kullar med avfall som rinner ner i de palestinska byarna. Idag kontrollerar Israel cirka 80% av vattenkällorna och använder olika metoder för att förhindra palestiniernas tillgång till vatten. Till exempel får palestinier inte borra brunnar utan Israels tillstånd eller reparera vattenledningar som gått sönder, vilket leder till att många palestinier behöver köpa tillbaka sitt vatten från Israel till ett mycket högt pris. Israel bygger också industrizoner som saknar strikta miljölagar i anslutning till bosättningarna. I Gaza bor cirka 2 miljoner palestinier och området har i snart 16 år varit under blockad, vilket innebär att människor i Gaza är under belägring och att Israel kontrollerar allt som förs in och ut ur området. Miljöförstörelse har lett till att över 95% av vattnet i Gaza är förorenat och otjänligt för människor. Palestina har historiskt varit ett jordbrukssamhälle som försett landet med lokalt producerad mat. Men idag har den lokala marknaden bytts ut mot billig import från Israel, vilket leder till stora konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Wallin avslutade sin presentation med att uppmärksamma positiva miljö- och klimatinitiativ som bedrivs i Palestina och den ökande uppmärksamheten och förståelsen för den akuta klimatkrisen, men poängterade att dessa är småskaliga och lokala och att det behövs politiska förändringar för att det ska få verklig effekt. En rättvis fred är absolut nödvändig också ur ett klimat- och miljöperspektiv.

Arne Carlsson, pastor emeritus, menar att konflikten har tre grunder: kolonialism, antisemitism och sionism. Dessa inhumana tankevärldar präglar människors uppfattning av konflikten i Palestina, samtidigt som nationalism och rasism leder till att vi låter konflikten pågå. Han menar att Globala Nord har en skyldighet att återupprätta det palestinska folkets fri- och rättigheter och anser att västerlandets imperialistiska politiks hantering av det palestinska folket är förvånande. Men bara tills han ser vår egen tids förnekande av klimatkrisen. Där finns en obekymrad likgiltighet inför katastrofen, så länge den inte begränsar det egna livsutrymmet.

Vi behöver inte fantisera om vad som kommer hända, konsekvenserna av klimatförändringarna är redan en realitet. En pandemi som spreds över hela världen, värmeböljor, bränder, torka, smältande isar, höjda havsnivåer, översvämningar och massutdöende av liv på jorden är allt uttryck för sådana konsekvenser. Palestina är ett talande exempel på att fattiga, marginaliserade och förtryckta samhällen bär en oproportionerlig börda och är de mest sårbara i klimatkrisen. Arne Carlsson refererar till studier som visar att om man inte räknar med de tre miljarder fattigaste människorna och dess påverkan på miljön skulle det ändå inte leda till någon minskning av pågående miljöförstöring. De som upprätthåller de ojämlika globala strukturerna är de rikaste människorna i de rikaste länderna, vilket också är de som får sitt livsutrymme begränsat minst av klimatförändringarna.

Det är först när vattennivåerna äter upp våra egna kuster och pandemierna stänger våra egna restauranger som vi blir berörda. Men nu handlar det inte längre om att vara solidarisk med förtryckta folkgrupper, nu handlar det om att vårt sätt att leva hotar allt liv på jorden. Palestinas sak, och mänsklighetens, kräver stora transformationer. Om vi ska ha möjlighet till en säker framtid på jorden krävs det att vi förändrar det ekonomiska systemet i dess grund och skrotar det system som leder till ökad fattigdom, vidare klyftor och försämrad hälsa. Israel och Palestinas gemensamma naturtillgångar av jord och vatten skulle kunna var något att bygga varaktig fred kring.

Vi befinner oss i en situation där alla som utövar förtryck och vill förändra världen med militära maktmedel hotar vår gemensamma överlevnad och utgör hinder för en hållbar värld. Vi måste göra gemensam sak med palestinierna, kräva rättvisa och ett slut på exploateringen av planetens tillgångar.

Elin Ulfhager
Praktikant
Vänsterns Internationella Forum

Bli vår praktikant!

Solidaritetsorganisation söker två noggranna och kvalitetsmedvetna praktikanter som med lätthet samverkar med andra för praktik med inriktning på information och kommunikation.

 Om Vänsterns Internationella Forum
Vänsterns Internationella Forum är Vänsterpartiets organ för internationellt solidaritetsarbete. I samarbete med partnerorganisationer runt om i världen arbetar vi för demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och klimaträttvisa. Kontoret är beläget på Kungsholmen i Stockholm och har tre anställda.

Om praktiken
Som praktikant får du en unik inblick i hur Vänsterns Internationella Forum tillsammans med partier och organisationer runt om i världen arbetar för allas rätt att åtnjuta de mänskliga rättigheterna och möjligheten att delta i det demokratiska livet. Två praktikplatser utlyses; den ena med fokus på kommunikationsarbete och den andra på ansökningar till finansiärer. Även andra uppgifter kan förekomma beroende på intresse och erfarenhet.

För den här praktiken ser vi att du har:

  • relevant erfarenhet inom mänskliga rättigheter, statsvetenskap eller internationella relationer.
  • goda kunskaper i svenska och engelska.
  • förmåga att arbeta självständigt, problemlösande och kreativt.

För praktikplatsen med fokus på kommunikation ser vi gärna att du har:

  • vana att hantera sociala mediekanaler
  • vana av att skriva informativa och/eller opinionsbildande texter för social media.
  • kunskap och intresse av att jobba med utformning och uppdatering av hemsidor.

För praktikplatsen med fokus på ansökningar ser vi gärna att du har:

  • Erfarenhet och intresse av att skriva ansökningar till finansiärer

För en praktikplats hos Vänsterns Internationella Forum behöver du dela organisationens värderingar.

Har du erfarenhet av engagemang inom främst solidaritetsrörelsen eller ideell sektor är det ett plus.

Praktiken genomförs under handledning av Vänsterns Internationella Forums generalsekreterare.

Praktisk information
För att kunna genomföra praktik på Vänsterns Internationella Forum behöver du en godtagbar huvudman som står bakom, vilket innebär att du studerar en poänggivande praktikkurs via högskola/universitet eller att du genomför praktiken via Arbetsförmedlingen. Praktikperioden bör omfatta en hel termin (ca 20 veckor). Viss flexibilitet finns. Det är önskvärt att praktiken genomförs på heltid. Praktiken är förlagd på vårt kansli på Kungsholmen i Stockholm med möjlighet till en viss grad av hemarbete.

Så här söker du
Låter det här som en praktik för dig? Skicka då ditt CV tillsammans med personligt brev till nike.dahlskog@vansterpartiet.se senast 13 april. Märk ansökan ”Praktik HT-2023 – kommunikation” eller ”Praktik HT-2023 – ansökningar”.

Ansökningar behandlas konfidentiellt och intervjuer sker löpande, vilket betyder att platsen kan bli tillsatt innan sista ansökningsdag.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta Vänsterns Internationella Forums generalsekreterare Nike Dahlskog, på nike.dahlskog@vansterpartiet.se eller +46 (0) 8-617 51 13.  

Är du vår nya programhandläggare?

PROGRAMHANDLÄGGARE MED EKONOMIANSVAR

Var med och arbeta för en demokratisk och rättvis värld!

Solidaritetsorganisation söker programhandläggare med ekonomiansvar och erfarenhet av internationellt arbete. Du är en noggrann och kvalitetsmedveten person med sinne för detaljer som med lätthet samverkar med andra.

Om Vänsterns Internationella Forum
Vänsterns Internationella Forum är Vänsterpartiets organ för internationellt solidaritetsarbete. I samarbete med partnerorganisationer runt om i världen arbetar vi för demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och klimaträttvisa. Kontoret är beläget på Kungsholmen i Stockholm och har tre anställda.

Om tjänsten
Som programhandläggare arbetar du nära Vänsterns Internationella Forum partnerorganisationer och följer upp befintliga program, bereder och hanterar ansökningar, aktivitetsplaner och årsrapporter, inklusive ekonomiska rapporter och revision. I det ekonomiska ansvaret ingår att, i samarbete med organisationens generalsekreterare, strukturera, vidareutveckla och kvalitetssäkra rutiner, processer och mallar kopplat till organisationens ekonomi och för vidareförmedling av medel samt att lägga budget för organisationen. Tjänsten svarar till generalsekreteraren.

Som programhandläggare för en ideell organisation i internationell kontext vill vi att du har god förståelse för organisationsstruktur och erfarenhet av att arbeta med utländska organisationer.

Du tillträder tjänsten i en ny programperiod finansierad av Sida med delvis nya partnerorganisationer. Det kommer därför finnas goda möjligheter att vara med att bidra till utformning och uppföljning av programmen.

Vi ser gärna att du har:
– vana att programleda internationell programverksamhet inklusive uppföljning och utvärdering (PMEL)
– vana att vidareförmedla bidrag till internationella samarbetspartner,
– erfarenhet av budgetarbete
– erfarenhet av ekonomihantering
– goda kunskaper i Excel
– goda kunskaper i engelska och svenska 

Meriterande:
– erfarenhet av att administrera Sida-finansierade program
– erfarenhet av fältresor
– erfarenhet av bokföringsprogrammet Fortnox
– erfarenhet av att arbeta med och utveckla system för intern kontroll
– erfarenhet av arbete inom ideell verksamhet, folkrörelse eller det civila samhället

För en anställning hos Vänsterns Internationella Forum behöver du dela organisationens värdegrund.

Praktisk information
Omfattning: 100% med oreglerad arbetstid, dock mestadels förlagd under kontorstid. Vänsterns Internationella Forum tillämpar 37,5h arbetsvecka.
Placering: Stockholm. Hybridlösningar kan diskuteras. Resor ingår i uppdraget.
Start: Flexibelt, dock senast augusti 2023
Lön: Enligt Vänsterns Internationella Forums tariff beroende på erfarenhet.
Kollektivavtal: Som anställd omfattas du av kollektivavtalet för Handels KFO.

Så här söker du
Låter det här som en roll för dig? Skicka då CV och personligt brev till nike.dahlskog@vansterpartiet.se senast den 13 april. Märk ansökan ”Programhandläggare med ekonomiansvar”.  Ansökningar behandlas konfidentiellt. Intervjuer sker löpande, vilket betyder att tjänsten kan bli tillsatt innan sista ansökningsdag.

För frågor är du välkommen att kontakta Vänsterns Internationella Forums generalsekreterare Nike Dahlskog, på nike.dahlskog@vansterpartiet.se eller +46 72 728 19 06.  

PROGRAM MANAGER WITH FINANCIAL RESPONSIBILITY

Join us and work for a democratic and fair world!

Solidarity organisation is looking for a program manager with financial responsibility and experience in international work. You are a meticulous and quality-conscious person with an eye for detail who efficiently collaborates with others.

About Left International Forum
Left International Forum is the Left Party’s body for international solidarity work. Collaborating with partner organisations worldwide, we work for democracy, human rights, and climate justice. The office is located on Kungsholmen in Stockholm and has three employees.

About the post
As a program manager, you work closely with Left International Forum’s partner organisations, follow up on existing programs, and prepare and manage applications, activity plans, and annual reports, including financial reports and audits. The financial responsibility includes, in collaboration with the organisation’s Secretary-General, structuring, developing and quality-assuring routines, processes and templates linked to the organisation’s finances and for the forwarding of funds, as well as setting a budget for the organisation. The position reports to the Secretary-General.

As a program manager for a non-profit organisation in an international context, we want you to understand organisational structure and have experience working with foreign organisations.

You take up the post at the beginning of a new program financed by Sida with partly new partner organisations. There will therefore be good opportunities to contribute to the design and follow-up of the programs.

We would like you to have the following:
– experience in managing international program activities, including monitoring and evaluation (PMEL)
– experience in handling international transactions with international partners
– experience in budget work
– experience in financial management
– good knowledge of Excel
– good understanding of English and Swedish

The following would be considered an asset:
– experience in administering Sida-funded programmes
– experience travelling to the field
– experience with the accounting program Fortnox
– experience in working with and developing systems for internal control
– experience working in non-profit activities or within the civil society

You must share the organisation’s core values for employment at Left International Forum.

Practical information
Scope: 100% with unregulated working hours, mainly during office hours. Left International Forum applies a 37.5h working week.
Location: Stockholm. Hybrid solutions can be discussed. Travel is included in the post.
Start: Flexible, but no later than August 2023
Salary: According to Left International Forum’s tariff, depending on experience.
Collective agreement: As an employee, you are covered by the collective agreement for Handel’s KFO.

How to apply
Does this sound like a role for you? Then send your CV and cover letter to nike.dahlskog@vansterpartiet.se by April 13. Label the application “Program manager with financial responsibility”. Applications are treated confidentially. Interviews occur continuously, meaning the position may be filled before the application deadline.

For questions, you are welcome to contact the Secretary-General of Left International Forum, Nike Dahlskog, at nike.dahlskog@vansterpartiet.se or +46 72 728 19 06.

Bli vår ambassadör och delta i en digital internationell bokcirkel om klimaträttvisa!

Vänsterns Internationella Forum bjuder in ambassadörer till en digital bokcirkel där vi tillsammans med internationella samarbetspartners läser och diskuterar ‘A bigger picture: My fight to bring a new african voice to the Climate Crisis’ av Vanessa Nakate.

Nakate är en är en ung klimataktivist från Uganda och i den här boken skriver hon självbiografiskt om klimatförändringarnas konsekvenser i hennes samhälle och om vikten av global klimaträttvisa. Hon problematiserar de ojämlika maktstrukturer som leder till att röster från globala syd inte får samma utrymme som röster från globala nord.

Bokcirkeln kommer vara på engelska och det kommer hållas tre digitala träffar i ledning av vår praktikant Elin under våren:

Tisdag 4/4 18:00-19:00
Detta är en introduktionsträff där vi ännu inte börjat läsa boken. Vi får tillfälle att träffa varandra och presentera oss och byta tankar och förhoppningar om bokcirkeln.

Tisdag 2/5 18:00-19:00
Denna träff hålls halvvägs och vi har läst de fem första kapitlen (96 sidor). Vi delar tankar och diskuterar vad vi läst så långt.

Onsdag 7/6 18:00-19:00
Detta är den sista träffen. Vi diskuterar boken och delar med oss om vad vi tar med oss och hur vi kan arbeta vidare mot mer rättvisa strukturer.

Läs mer om hur du blir ambassadör på: https://vansternsinternationellaforum.se/ambassadorer/
När du blivit ambassadör anmäler du dig till bokcirkeln till elin.ulfhager@vansterpartiet.se

Biståndsviljan – vart är den på väg?

Den 9:e februari besökte jag Uppsala missionskyrka för att delta i evenemanget ’Biståndsviljan –
vart är den på väg?’. I samtalspanelen satt Gudrun Brunegård,
riksdagsledamot (KD), utrikesutskottet, biståndspolitisk talesperson för KD, Wanja
Lundby-Wedin
, vice ordförande i styrelsen för Svenska Kyrkan, tidigare
LO-ordförande samt ordförande för Olof Palmes Internationella Center, Erik
Lysén
, chef för Act Svenska kyrkan och Mattias Brunander,
ft generalsekreterare via Diakonia.

Regeringen har övergivit åtagandet att avsätta en procent av Sveriges
välstånd till internationellt bistånd. Ett intressant samtal hölls om vart
biståndsviljan i Sverige och världen tar vägen i det nya politiska landskapet.

Under panelsamtalet konstaterades det att humanitärt bistånd sällan ifrågasätts.
När en humanitär katastrof inträffar, som jordbärvingen i Turkiet och Syrien,
mobiliserar samhället snabbt och skänker pengar utan att ifrågasätta biståndet.
Men det långsiktiga biståndet har de senaste decennierna fått allt sämre rykte.
Ett rykte som vår nya regerings biståndspolitik förstärker. Biståndsdebatten är
numera väldigt polariserad. Biståndsoppositionen menar att pengar går till
korrupta regeringar, till konferenser och säger att biståndet inte bedrivs
effektivt och smart.

Under samtalet fick Brunegård stå till svars för regeringens omdebatterade
biståndsreglering. Hon menar att KD arbetat hårt för att bevara 1%-målet och att
hon under omständigheterna är nöjd med att det blev en så pass liten minskning.
Hon förklarade att M och SD krävt drastisk reglering av svenskt bistånd, men
att KD kämpat för att försvara biståndet. Därför är hon, trots regleringen,
nöjd över att det blev en så pass liten minskning och hon poängterade att
Sverige fortfarande bedriver väldigt generöst biståndsarbete. Det bestämdes att
en avräkning på mer än 8% inte är tillåtet och hon menar därför att KD räddat
biståndet.

Brunegård och KD står bakom den stora biståndsöverenskommelsen och det
skiftade fokuset till återvandring och sammanslagning av bistånd och handel.
Lundby-Wedin ställer sig kritisk till sammanslagningen eftersom svenskt och
internationellt näringsliv tenderar att vilja arbeta i länder som kan gynna
svenskt företagande. Hon menar att man vill använda bistånd som en hävstång för
att företagare ska kunna idka handel. Hon kritiserar också att 1%-målet slopats
och menar att det är ett allvarligt första steg bort från det viktiga målet om
att 1% av BNI skall gå till bistånd. Hon är också starkt kritisk till den
drastiska minskningen av pengar till information- och kommunikation-strategin,
som med argumentationen ”vi vill se fler matpaket och färre konferenser”
genomförts.

Brunander och Lysén säger att den allmänna politiska utvecklingen speglar
biståndets utveckling. Man har börjat ställa biståndet mot andra (nationella)
utgifter så som polis och skola. Det är en ökad nationalism och
världsfrånvändhet, det är ’vi mot dom’-terminologi. Brunander menar att den
felaktiga bilden som M och SD förmedlar om att svenskt bistånd är korrupt och
går till diktaturer leder till att allmänhetens bild av svenskt bistånd får ett
förödande dåligt rykte. När anslagen för information och kommunikation stryps
försvårar det möjligheten att visa hur biståndet faktisk ser ut och i stället
kontrollerar M och SD den allmänna diskursen.

Brunegård säger att de inte är nöjda med att information- och kommunikationsanslaget
blivit så drastiskt reducerat, men att hon har förståelse för att det blev för
mycket med ny regering och ny budget, skriva regleringsbrev – parallellt med
att också förbereda Sverige för ordförandeskapet i EU. Det blev inte den bästa
lösningen. Hon menar att bidraget till information och kommunikation borde
ligga någonstans mellan föregående nivå och dagens. Lundby-Wedin poängterar
konsekvenserna det minskade bidraget fått och mängden pågående projekt som
måste avbrytas under kritiska omständigheter. Men KD anser att regleringen inte
behöver vara negativ, utan menar att biståndet behöver fokuseras,
effektiviseras och stramas upp och att det då inte kommer behövas lika mycket
biståndspengar för nå ännu bättre resultat.

Lysén är starkt kritisk mot att dialog saknats från regeringens sida.
Biståndsministern har inte haft ett enda samtalsmöte med civilsamhället.
Lundby-Wedin instämmer och anser att det finns två skäl till detta: regeringen
har inga egna kopplingar till civilsamhället samt Tidöavtalet och SD:s
påverkan. Lysén säger mycket upprört att till exempel budgeten till Myanmar är
halverad och i Guatemala har biståndet gått från 230 till 70 miljoner, att
beskedet kom någon dag före julafton och var helt utan konsultation, varken med
ambassader, med Sida, med civilorganisationer, eller med de som drabbas av
beskedet. Det implementerades sedan 1:a januari. Regeringen drar tillbaka
bidrag till länder där man kämpar för demokrati, för mänskliga rättigheter och för
jämställdhet. På många platser lever människor i en mer eller mindre rättslös
situation. I stället har fokus lagts på Ukraina, där civilsamhället givetvis
också behöver hjälp – men ska hjälpen vara på bekostnad av människors liv i
andra delar av världen? Är det viktigare att hjälpa människor som lever
geografiskt närmre oss?

När världen ser ut som den nu gör med krig i Ukraina, naturkatastrofer som
blir fler och allvarligare, demokrati minskar världen över och diktaturer som
bryter mot mänskliga rättigheter ökar – hur kan regeringen besluta att minska
vår möjlighet att som priviligierat land att hjälpa till globalt? Panelen var
eniga om att det är helt avgörande att visa allmänheten hur biståndsarbete
verkligen går till, så att människor förstår dess vikt och värde.

Elin Ulfhager
Praktikant
Vänsterns Internationella Forum

© 2024 Vänsterns Internationella Forum