20 december: Internationella dagen för mänsklig solidaritet

I en värld präglad av växande ojämlikhet, ekonomisk globalisering och framväxande nationalism blir frågan om solidaritet alltmer central. Men vad innebär det egentligen? 

Nationalencyklopedin definierar solidaritet som ”sammanhållning mellan människor inom en grupp, klass, nation eller i hela världen med beredskap för inbördes hjälp”. Solidaritet är alltså inte bara ett abstrakt begrepp utan en konkret praxis som kan tillämpas på olika nivåer – från lokala gemenskaper till globala rörelser. 

Vår tids utmaningar – från klimatkrisen till brist på demokratiska rättigheter – kan inte lösas isolerat utan kräver samarbete över gränser. Solidaritet handlar om att stå upp för andra, inte bara på grund av moralisk plikt utan till följd av en djupare förståelse för våra ömsesidiga beroenden. Globaliseringen har förändrat de ekonomiska, sociala och politiska förutsättningarna i världen. Samtidigt som den har fört människor närmare varandra, har den också skapat större klyftor, både mellan och inom länder. Mot denna bakgrund ser vi det som nödvändigt att stärka, och inte försvaga, den internationella solidariteten. 

Trots de hot som föreligger och hindrar en demokratisk utveckling är civilsamhället fortfarande levande. Det ger möjlighet att i internationell solidaritet gå samman och kräva en demokratisk utveckling för rätten att organisera sig och för rätten att delta på lika villkor i fria, öppna och rättvisa val, och kräva jämställdhet, klimaträttvisa och en rättvis omställning där ingen lämnas utanför.  

Vi tror att vägen framåt består i att skapa förutsättningar för människor med begränsad tillgång till resurser och makt att organisera sig och utkräva sina demokratiska rättigheter. Därför innebär solidaritet för oss att stödja partier och organisationer som bygger sin verksamhet på folkligt deltagande, med ett särskilt fokus på marginaliserade kvinnor och unga.  

Hur visar du solidaritet? 

Partnermöte i Stockholm 2024

Sex organisationer från sex länder möttes tillsammans för första gången under en vecka i september som genererade nätverkande, kapacitetsstärkande mellan organisationerna och idéer för framtiden både inom och utanför det program vi alla är en del av. 

Mötet präglades av ett fokus på framtiden, och Gen Z diskuterades flitigt och med stor energi. Ämnet följde som en röd tråd genom de flesta dagarna med fokus på vägar för demokratisk inkludering och ökat deltagande, mot bakgrund av den globala trenden med ökande ovilja bland unga att delta i politiken och utöva sin rösträtt. 

Vi diskuterade demokratiska trender tillsammans med Sida, med samtal om det minskade demokratiska utrymmet och dess påverkan. Vi samtalade också om hur man kan jobba enande och samtidigt stå upp mot förtryckande strukturer, och fick veta mer om ForumCivs arbete med konfliktsensitivitet och hur de har integrerat det i sin verksamhet. 

Vi besökte också Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Lotta Johnsson Fornarve i Sveriges riksdag som med stort intresse diskuterade kvinnors och ungas politiska inkludering och demokratiska trender med oss. 

En solig eftermiddag gick vi guidad stadsvandring om demokratins historia i Stockholm och Sverige. Vi kunde konstatera att demokrati inte kommer gratis och att det är något som behöver kämpas för varje dag, oavsett var man befinner sig i världen. 

Det stora och svårnavigerade ämnet EU-finansiering fick vi smaka på hos CONCORD Sverige. Vi fick veta mer om EU:s politik för utvecklingsbistånd, trender efter det senaste valet som kan påverka utvecklingsbiståndet, och inte minst möjligheter att söka EU-medel och hur det kan se ut.  

Ett återkommande tema under veckan var organisationsutveckling. Både inom den egna organisationer och i grupper över organisations- och landsgränser diskuterades styrkor och utmaningar på teman som planering, uppföljning och lärande, ekonomisk förvaltning, intern demokrati samt diversifierad och stabil finansiering. 

Mötet avslutades med en workshop där flertalet synergier identifierades, på teman inom såväl organisationsutveckling som klimatfrågor och ungas inkludering. 

Fokus under veckan låg på att utbyta kunskap och erfarenheter, och att hitta möjligheter att stärka varandra. Inspirerade fortsätter vi nu arbetet för ungas, framför allt unga kvinnors, politiska inkludering och för klimaträttvisa. 

Första helgen med nya styrelsen

Vänsterns Internationella Forums styrelse. Ej med på bild är Ylva Larsdotter och Håkan Svenneling.

I helgen hade Vänsterns Internationella Forums nya styrelse sitt första styrelsemöte. Under de två dagarna fastställdes både riktlinjer och strukturer för mandatperioden, och gav en inblick i Vänsterns Internationella Forums verksamhet och projekt.  

Den nya styrelsen består av sju omvalda och tre nyinvalda ledamöter. Johanna Eliasson, omvald som ordförande, känner sig stolt över att få fortsätta på sin post som ordförande i två år till.

”Det är ett väldigt fint uppdrag att få vara ordförande för en organisation som gör ett så viktigt arbete.” Johanna Eliasson, ordförande

Under mandatperioden är ett fokusområde arbetet med organisationens långsiktiga strategi, där styrelsen ska diskutera sin vision för Vänsterns Internationella Forums utveckling under de kommande tio åren. Diskussionerna påbörjades under helgens styrelsemöte, och ordförande Johanna uttrycker sin entusiasm: ”Jag ser mycket fram emot fortsättningen på det arbetet tillsammans med styrelsen.” 

Unga förtjänar att vara en del av beslut som påverkar deras liv

Världens befolkning består just nu av det största antalet unga människor i historien. Tillsammans har de potentialen att stärka demokratin och stoppa den auktoritära utvecklingen runt om i världen. Men det kräver en förändring av synen på ungas plats i demokratiska processer, både hos demokratiska ledare, i samhället och bland de unga själva.

I Kenya är 29% av landets befolkning mellan 18 och 35 år, och står för 57% av befolkningen med rätt att rösta och ställa upp i val. Trots det står de unga ofta långt bort från den politiska makten. Det och den rekordhöga ungdomsarbetslösheten har skapat en situation där unga människor alltmer saknar förtroende och tillit till systemet, styrande institutioner och demokratiska processer. Situationen riskerar att skapa en generation frikopplad från demokratiskt styre, öka risken för missnöje, våld och radikalisering samt urholka demokratin. 

En liknande trend ser vi globalt. Statistik visar att det politiska deltagandet bland världens unga minskar: de röstar mindre, väljer att inte gå med i politiska partier och anser att deras länders ledare inte arbetar i deras intresse. Studier visar även att ungas tillfredsställelse med demokratin minskar globalt, både absolut och relativt i förhållande till äldre generationer. Detta kan bland annat tillskrivas hög ungdomsarbetslöshet och ökande ekonomisk ojämlikhet, som i fallet med Kenya. En annan undersökning, gjord av FN, fann att 76% av de under 30 år anser att politiker inte lyssnar på unga.

Idag är det International Youth Day, en dag som firas varje år den 12 augusti för att uppmärksamma det internationella samfundet på frågor viktiga för unga och på vikten av att se ungas potential i dagens globala samhälle. Det vill säga raka motsatsen av vad många av världens unga upplever att de demokratiska institutionerna gör.

Den ökande oviljan bland unga att delta i politiken och utöva sin rösträtt är alarmerande och innebär en försvagning av demokratin, särskilt i en kontext där vi ser en demokratisk tillbakagång världen över. 

För att vända denna trend krävs arbete på flera olika områden—att främja civilt engagemang, uppmuntra unga att delta i beslutsprocesser, lära dem att hålla beslutsfattare ansvariga, och främja samarbete över generationer är några av dem. Därför stöttar vi partier och organisationer som arbetar med just detta: att skapa kanaler för ungas politiska deltagande, för att demokratiskt kunna driva frågor som är viktiga för dem.

När fler röster från unga hörs i politiska församlingar och med ett starkare civilsamhälle kan fler perspektiv belysas och krav ställas på en förändring där makten blir mer rättvist fördelad. Den breddade representationen ger ökat engagemang, möjlighet för fler att identifiera sig med sina politiska representanter, en stärkt tro på demokrati och en ökad vilja att rösta i val. En rörelse representerad av fler unga bidrar också till att förändra synen och på ungas ledarskap och på förväntningarna på vem som kan vara en ledare och beslutsfattare.

Vi tror på att ge makt åt dem framtiden tillhör.

Ny granskning: Regeringen får underkänt i globala rättvisefrågor

Regeringen är bunden av FN, EU och riksdagen att genomföra en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling i enlighet med de Globala målen i Agenda 2030. Dessa åtaganden lever man inte upp till, visar en granskning genomförd av 22 organisationer. 

Världen befinner sig i en perfekt storm av efterverkningarna av Covid-19-pandemin, ökade geopolitiska spänningar, mat- och bränsleprischocker i spåren av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, samt klimat- och miljökriserna. De som redan har minst resurser drabbas hårdast. Det behövs krafttag av sällan skådat slag för att världen ska nå de Globala målen för hållbar utveckling 2030.  

I detta läge backar regeringen. I stället för att gå före, säkerställa finansiering och stå upp för internationella regelverk och lagstiftning som skyddar människors rättigheter, så gör man tvärtom.  

Det visar Barometer 2024, en granskning av 24 politikområden med betydelse för en rättvis och hållbar global utveckling. På ett enda område har regeringen bidragit positivt, nämligen i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. På elva områden har de både bidragit till och motverkat en rättvis utveckling, eller inte gjort något alls. På tolv områden har de motverkat en rättvis utveckling. Det handlar om allt ifrån vapenexporten till Turkiet, underfinansieringen av arbetet för global jämställdhet, och att regeringen aktivt motarbetade en stark lagstiftning för att förmå europeiska företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter utomlands.

Sverige är bundet till samstämmighet i politiken

Samstämmighet betyder att alla politikområden ska sträva åt samma håll och att målkonflikter ska analyseras och hanteras utifrån vad som gynnar mänskliga rättigheter. Att Sverige ska föra en politik som på alla områden bidrar till genomförandet av Agenda 2030 är beslutat både i Sveriges riksdag och av EU. Regeringen har i stället omdefinierat begreppet samstämmighet till att innebära sådant som är i linje med Sveriges intressen.

I höst ska regeringen lämna en rapport till riksdagen om sitt genomförande av de Globala målen. Vår förhoppning är att denna rapport ska ge inspiration att ta stora kliv framåt. För regeringen handlar det om anständigheten att efterleva åtaganden som den är bunden vid av FN, EU och riksdagen. För världens mest utsatta handlar det om liv och död. 

Välkommen Sofie! Vår nya programhandläggare och kommunikatör

Vänsterns Internationella Forum växer! Vi är glada att få presentera Sofie som nyligen påbörjat sin tjänst hos oss. Fortsätt läsa för att lära känna henne bättre.

Vem är du?

Jag är Sofie, en nyexaminerad statsvetarstudent med stort intresse för demokrati- och rättvisefrågor. Sedan första maj har jag även fått äran att kalla mig programhandläggare och kommunikatör på Vänsterns Internationella Forum. Alingsåsare i grunden som bor i Lund men trivdes, trots min förkärlek till västkusten, väldigt bra i Stockholm i höstas så har eventuellt siktet inställt på en flytt dit framöver.

Vad blir din roll hos Vänsterns Internationella Forum?

Eftersom min tjänst är uppdelad i två roller kommer jag blanda en del, vilket känns väldigt kul. Som programhandläggare är jag en av pusselbitarna i programverksamheten, där arbetet sker nära våra samarbetspartners. Som kommunikatör ansvarar jag främst för Vänsterns Internationella Forums externa kommunikation, det vill säga sådant som hamnar på vår hemsida och sociala medier.

Varför sökte du dig till oss?

Jag gjorde praktik på Vänsterns Internationella Forum i höstas och fick helt enkelt mersmak. Jag lärde mig massvis och hade dessutom väldigt kul så det var en självklarhet att söka när tjänsten utlystes. Jag kan inte tänka mig något finare än att få vara med och bidra till en mer demokratisk, rättvis och jämställd värld – på arbetstid.

Internationell solidaritet ger mig framtidstro!

”Ingen bryr sig om klimatet”

SDG Summit i New York är i full gång, FN-mötet som markerar halvtid för måluppfyllelsen av Agenda 2030. Inför mötet har det konstaterats att arbetet med de Globala målen går bakåt, istället för framåt, och en viktig uppgift är därför att försöka vända denna negativa trend! I torsdags var våra praktikanter på ett seminarium arrangerat av FUF på temat “Ingen bryr sig om klimatet” med Johan Rockström och Eva Svedling. 

Här nedan följer vår sammanfattning av samtalet som i sin helhet går att ta del av på FUF:S YouTube-kanal.

”Forskningen finns, lösningarna finns”

Vi har mer vetenskapliga belägg än någonsin för klimatförändringarnas orsaker och effekter. Dessutom finns ett stort forskningsunderlag på möjliga lösningar som kan generera bättre hälsa, ekonomi och levnadsvillkor för människor världen över. Men varför går då omställningen så långsamt, eller till och med åt fel håll?

Rockström listade flera orsaker till den negativa trend vi ser gällande klimatet och hållbarhet generellt: Demokratisk tillbakagång, ett oroligt ekonomiskt läge, politisk kortsiktighet med fokus på att “vinna väljare”, och en uppgång av nationalism och populism vilket genererar ett frätande debattklimat.

Vad kan vi göra för att vända denna negativa trend?

Politiskt debatteras klimatkrisen ofta med ett fokus på tekniska aspekter, som koldioxidutsläpp, vilket riskerar leda till att klimatfrågan nedprioriteras. Det är viktigt att komma till insikt med att klimatfrågan är en del av en större helhet och inte en samhällsutmaning som behöver vägas mot sociala, ekonomiska och politiska orättvisor. 

Använd det demokratiska systemet! Det är det bästa verktyget vi har för att påskynda den gröna omställningen. En levande demokrati, transparens och ett starkt civilsamhälle är därför helt avgörande! Civilsamhället har en viktig roll för opinionsbildning, granskningen av makthavare och politiskt påverkansarbete.

Samtidigt kan inte civilsamhället bära hela ansvaret i en omställning som kräver hela samhällets mobilisering. Rockström framhåller att fokus också ska riktas mot den stora massan i samhället: “Det måste vara lätt att göra rätt och dyrt och jobbigt att göra fel”. Det krävs modiga politiker för att driva på den förändringen. 

Rikare länder har ett ansvar att kompensera de länder som drabbas mest av klimatförändringarna, menar Rockström. Vänsterns Internationella Forum förespråkar en klimatomställning som tar hänsyn till ett rättviseperspektiv, där social rättvisa är centralt. Ingen ska lämnas utanför i den gröna omställningen! Att stärka samarbetet över nationsgränserna, och särskilt med länder som drabbas hårdast, är viktigare än någonsin. 

© 2025 Vänsterns Internationella Forum