Kategori: Uncategorized

I en värld präglad av växande ojämlikhet, ekonomisk globalisering och framväxande nationalism blir frågan om solidaritet alltmer central. Men vad innebär det egentligen? 

Nationalencyklopedin definierar solidaritet som ”sammanhållning mellan människor inom en grupp, klass, nation eller i hela världen med beredskap för inbördes hjälp”. Solidaritet är alltså inte bara ett abstrakt begrepp utan en konkret praxis som kan tillämpas på olika nivåer – från lokala gemenskaper till globala rörelser. 

Vår tids utmaningar – från klimatkrisen till brist på demokratiska rättigheter – kan inte lösas isolerat utan kräver samarbete över gränser. Solidaritet handlar om att stå upp för andra, inte bara på grund av moralisk plikt utan till följd av en djupare förståelse för våra ömsesidiga beroenden. Globaliseringen har förändrat de ekonomiska, sociala och politiska förutsättningarna i världen. Samtidigt som den har fört människor närmare varandra, har den också skapat större klyftor, både mellan och inom länder. Mot denna bakgrund ser vi det som nödvändigt att stärka, och inte försvaga, den internationella solidariteten. 

Trots de hot som föreligger och hindrar en demokratisk utveckling är civilsamhället fortfarande levande. Det ger möjlighet att i internationell solidaritet gå samman och kräva en demokratisk utveckling för rätten att organisera sig och för rätten att delta på lika villkor i fria, öppna och rättvisa val, och kräva jämställdhet, klimaträttvisa och en rättvis omställning där ingen lämnas utanför.  

Vi tror att vägen framåt består i att skapa förutsättningar för människor med begränsad tillgång till resurser och makt att organisera sig och utkräva sina demokratiska rättigheter. Därför innebär solidaritet för oss att stödja partier och organisationer som bygger sin verksamhet på folkligt deltagande, med ett särskilt fokus på marginaliserade kvinnor och unga.  

Hur visar du solidaritet? 

Sex organisationer från sex länder möttes tillsammans för första gången under en vecka i september som genererade nätverkande, kapacitetsstärkande mellan organisationerna och idéer för framtiden både inom och utanför det program vi alla är en del av. 

Mötet präglades av ett fokus på framtiden, och Gen Z diskuterades flitigt och med stor energi. Ämnet följde som en röd tråd genom de flesta dagarna med fokus på vägar för demokratisk inkludering och ökat deltagande, mot bakgrund av den globala trenden med ökande ovilja bland unga att delta i politiken och utöva sin rösträtt. 

Vi diskuterade demokratiska trender tillsammans med Sida, med samtal om det minskade demokratiska utrymmet och dess påverkan. Vi samtalade också om hur man kan jobba enande och samtidigt stå upp mot förtryckande strukturer, och fick veta mer om ForumCivs arbete med konfliktsensitivitet och hur de har integrerat det i sin verksamhet. 

Vi besökte också Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Lotta Johnsson Fornarve i Sveriges riksdag som med stort intresse diskuterade kvinnors och ungas politiska inkludering och demokratiska trender med oss. 

En solig eftermiddag gick vi guidad stadsvandring om demokratins historia i Stockholm och Sverige. Vi kunde konstatera att demokrati inte kommer gratis och att det är något som behöver kämpas för varje dag, oavsett var man befinner sig i världen. 

Det stora och svårnavigerade ämnet EU-finansiering fick vi smaka på hos CONCORD Sverige. Vi fick veta mer om EU:s politik för utvecklingsbistånd, trender efter det senaste valet som kan påverka utvecklingsbiståndet, och inte minst möjligheter att söka EU-medel och hur det kan se ut.  

Ett återkommande tema under veckan var organisationsutveckling. Både inom den egna organisationer och i grupper över organisations- och landsgränser diskuterades styrkor och utmaningar på teman som planering, uppföljning och lärande, ekonomisk förvaltning, intern demokrati samt diversifierad och stabil finansiering. 

Mötet avslutades med en workshop där flertalet synergier identifierades, på teman inom såväl organisationsutveckling som klimatfrågor och ungas inkludering. 

Fokus under veckan låg på att utbyta kunskap och erfarenheter, och att hitta möjligheter att stärka varandra. Inspirerade fortsätter vi nu arbetet för ungas, framför allt unga kvinnors, politiska inkludering och för klimaträttvisa. 

Vänsterns Internationella Forums styrelse. Ej med på bild är Ylva Larsdotter och Håkan Svenneling.

I helgen hade Vänsterns Internationella Forums nya styrelse sitt första styrelsemöte. Under de två dagarna fastställdes både riktlinjer och strukturer för mandatperioden, och gav en inblick i Vänsterns Internationella Forums verksamhet och projekt.  

Den nya styrelsen består av sju omvalda och tre nyinvalda ledamöter. Johanna Eliasson, omvald som ordförande, känner sig stolt över att få fortsätta på sin post som ordförande i två år till.

”Det är ett väldigt fint uppdrag att få vara ordförande för en organisation som gör ett så viktigt arbete.” Johanna Eliasson, ordförande

Under mandatperioden är ett fokusområde arbetet med organisationens långsiktiga strategi, där styrelsen ska diskutera sin vision för Vänsterns Internationella Forums utveckling under de kommande tio åren. Diskussionerna påbörjades under helgens styrelsemöte, och ordförande Johanna uttrycker sin entusiasm: ”Jag ser mycket fram emot fortsättningen på det arbetet tillsammans med styrelsen.” 

Regeringen är bunden av FN, EU och riksdagen att genomföra en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling i enlighet med de Globala målen i Agenda 2030. Dessa åtaganden lever man inte upp till, visar en granskning genomförd av 22 organisationer. 

Världen befinner sig i en perfekt storm av efterverkningarna av Covid-19-pandemin, ökade geopolitiska spänningar, mat- och bränsleprischocker i spåren av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, samt klimat- och miljökriserna. De som redan har minst resurser drabbas hårdast. Det behövs krafttag av sällan skådat slag för att världen ska nå de Globala målen för hållbar utveckling 2030.  

I detta läge backar regeringen. I stället för att gå före, säkerställa finansiering och stå upp för internationella regelverk och lagstiftning som skyddar människors rättigheter, så gör man tvärtom.  

Det visar Barometer 2024, en granskning av 24 politikområden med betydelse för en rättvis och hållbar global utveckling. På ett enda område har regeringen bidragit positivt, nämligen i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. På elva områden har de både bidragit till och motverkat en rättvis utveckling, eller inte gjort något alls. På tolv områden har de motverkat en rättvis utveckling. Det handlar om allt ifrån vapenexporten till Turkiet, underfinansieringen av arbetet för global jämställdhet, och att regeringen aktivt motarbetade en stark lagstiftning för att förmå europeiska företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter utomlands.

Sverige är bundet till samstämmighet i politiken

Samstämmighet betyder att alla politikområden ska sträva åt samma håll och att målkonflikter ska analyseras och hanteras utifrån vad som gynnar mänskliga rättigheter. Att Sverige ska föra en politik som på alla områden bidrar till genomförandet av Agenda 2030 är beslutat både i Sveriges riksdag och av EU. Regeringen har i stället omdefinierat begreppet samstämmighet till att innebära sådant som är i linje med Sveriges intressen.

I höst ska regeringen lämna en rapport till riksdagen om sitt genomförande av de Globala målen. Vår förhoppning är att denna rapport ska ge inspiration att ta stora kliv framåt. För regeringen handlar det om anständigheten att efterleva åtaganden som den är bunden vid av FN, EU och riksdagen. För världens mest utsatta handlar det om liv och död. 

Vänsterns Internationella Forum växer! Vi är glada att få presentera Sofie som nyligen påbörjat sin tjänst hos oss. Fortsätt läsa för att lära känna henne bättre.

Vem är du?

Jag är Sofie, en nyexaminerad statsvetarstudent med stort intresse för demokrati- och rättvisefrågor. Sedan första maj har jag även fått äran att kalla mig programhandläggare och kommunikatör på Vänsterns Internationella Forum. Alingsåsare i grunden som bor i Lund men trivdes, trots min förkärlek till västkusten, väldigt bra i Stockholm i höstas så har eventuellt siktet inställt på en flytt dit framöver.

Vad blir din roll hos Vänsterns Internationella Forum?

Eftersom min tjänst är uppdelad i två roller kommer jag blanda en del, vilket känns väldigt kul. Som programhandläggare är jag en av pusselbitarna i programverksamheten, där arbetet sker nära våra samarbetspartners. Som kommunikatör ansvarar jag främst för Vänsterns Internationella Forums externa kommunikation, det vill säga sådant som hamnar på vår hemsida och sociala medier.

Varför sökte du dig till oss?

Jag gjorde praktik på Vänsterns Internationella Forum i höstas och fick helt enkelt mersmak. Jag lärde mig massvis och hade dessutom väldigt kul så det var en självklarhet att söka när tjänsten utlystes. Jag kan inte tänka mig något finare än att få vara med och bidra till en mer demokratisk, rättvis och jämställd värld – på arbetstid.

Internationell solidaritet ger mig framtidstro!

I fredags var kansliet på People & Power och fick ta del av flera spännande och viktiga panelsamtal. 

I vår monter fick vi tala om ett favoritämne, nämligen hur vår verksamhet bidrar till positiv förändring. Vi är övertygade om att ökad demokrati och rättvisa kräver ökad inkludering av kvinnor och unga i beslutsfattande processer. Vi frågade också besökarna om hur de tror att vi tillsammans når en positiv förändring. Flertalet enades om solidaritet, inkludering och rättvisa. 

Tack ForumCiv för ett lyckat People & Power!

Visste du att den rikaste tiondelen av världens befolkning är ansvarig för över hälften av de totala globala utsläppen, samtidigt som den fattigaste hälften har stått för enbart 10 procent av utsläppen?

Effekterna av klimatförändringarna ses över hela världen, men de länder och samhällen som orsakat minst klimatavtryck är ofta de som drabbas hårdast. Klimatförändringarna ökar också den globala ojämlikheten: Samhällen på varma breddgrader skadas exponentiellt mer av ytterligare temperaturökningar, samtidigt som de ofta har färre resurser för att skydda sig mot klimatförändringarna.

Det är tydligt att det krävs ett rättviseperspektiv för att möta klimatkrisen – det krävs klimaträttvisa!

Klimaträttvisa belyser sambanden mellan miljöförstöring och sociala, politiska och ekonomiska ojämlikheter. Klimaträttvisa handlar om att den oproportionerliga bördan av klimatkrisen ska fördelas rättvist – alltså att de länder som bidragit mest till klimatförändringarna också borde ta störst ansvar för följderna. Men också att alla ska kunna ta del av de klimatåtgärder som görs. “Gröna lösningar” måste vara hållbara och rättvisa, vilket förutsätter att alla kan göra sin röst hörd. Men så ser det inte ut idag. Människor som drabbas värst av klimatförändringar är ofta de som nekas möjlighet att delta i beslutsprocesser som påverkar dem. Det vill vi ändra på! 

Klimatkrisen synliggör och förvärrar orättvisor

Det förändrade klimatet har inneburit att redan marginaliserade grupper har fått det ännu sämre. Detta trots att de bidrar (och har bidragit) minst till klimatförändringarna. Klimatkrisen kan därför inte ses som en enskild fråga utan hänger ihop med flera redan existerande sociala, politiska och ekonomiska ojämlikheter. Därför behövs klimaträttvisa. 

Klimaträttvisa kräver i sin tur utökad demokrati. Vänsterns Internationella Forum och våra samarbetspartners arbetar med frågor kopplade till klimaträttvisa. Vi vill säkra en ökad representation av marginaliserade kvinnor och unga, vars delaktighet och påverkan är avgörande för klimaträttvisa och en rättvis omställning.

Idag på Världshungerdagen den 16 oktober vill vi uppmärksamma den globala matkrisen: Över 9% av världens befolkning, cirka 783 miljoner människor lever i måttlig eller allvarlig matosäkerhet.

Men den här krisen behandlas inte som en kris. Dagens matsystem tillåts skapa och befästa hunger när maten fördelas ojämlikt, trots att det finns tillräckligt med mat på jorden åt alla. Samtidigt skadar nuvarande matsystem både människa och planet genom ohållbar användning av jordens resurser, negativ  klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. Forskning visar att småskaliga producenter, av vilka de flesta är kvinnor, står för ungefär hälften av all konsumerad mat globalt. Ändå är denna majoritet av producenter de mest påverkade av kriser som det globala matsystemet utsätts för. 

Rätten till mat är en mänsklig rättighet. Trots det handlas mat med som vilken vara som helst. Reformer som syftar till att förändra matsystemet är nödvändiga och måste utformas med inflytande från småskaliga matproducenter för att motverka att vinstintressen och makt förblir styrande.

Förra veckan deltog vi på Utmana systemet, ett event anordnat av The Hunger Project, SIANI och Reformaten med fokus på hur hållbara och rättvisa matsystem kan och bör utformas. Ett inslag var en film där Rowlands Kaotcha från The Hunger PRoject listade tre saker som vi med säkerhet kan veta:

Hungern ökar i stora delar av världen. Konflikter, klimatförändringar, covid-19 och ekonomisk och social ojämlikhet är drivande faktorer i denna trend – faktorer som alla är möjliga att påverka!

Det nuvarande matsystemet måste förändras om vi ska ha möjlighet att nå SDG 2: Ingen hunger. Så lyder budskapet i rapporten The State of Food Security and Nutrition 2023.

Förändringen måste ske nu. För att detta ska vara möjligt krävs att vi ändrar våra tankesätt kring matsystemet, med inställningen att hunger varken ska skapas eller tolereras.

Men hur kan ett hållbart och rättvist matsystem se ut, och hur ska förändringen dit göras? Det är en svår, men nödvändig, fråga att ställa både sig själv och andra.