Internationellt bistånd har under mandatperioden gjorts om i grunden, från folkrörelsebistånd till politisk detaljstyrning. Samtidigt finns ett starkt folkligt stöd för solidaritet och internationellt ansvar. Här är argumenten som hjälper dig att värna biståndet i valrörelsen.
Solidaritet kan inte begränsas till närområdet
Regeringen har valt att fasa ut biståndet till de fattigaste och mest konfliktdrabbade länderna, till förmån för länder där det är politiskt eller ekonomiskt enklast att verka. Det gör att fokus flyttas från att bekämpa fattigdomens orsaker där behoven är som störst – vilket riskerar ökad instabilitet, permanent beroende av nödhjälp och öppna dörrar för auktoritära regimer att agera utan hänsyn till mänskliga rättigheter och klimat.
Bistånd ska inte styras av migrationspolitik eller exportintressen
När det görs flyttas fokus från utsatta människors behov och rättigheter till svenska egenintressen. Det riskerar att underminera både legitimitet och resultat. Biståndets uppgift är inte att skapa marknader eller fungera som påtryckningsmedel för återvandring, utan att bidra till bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det har Sveriges riksdag beslutat om.
Den största andelen av biståndet går till civilsamhället: människorättsförsvarare, demokratirörelser och oberoende medier. När deras stöd dras in för att pressa regimer slår det mot de krafter som kämpar för förändring, och riskerar samtidigt att stärka auktoritära ledare när kritiska röster tystas.
Demokratibygge före upprustning
När vi rustar upp militärt samtidigt som biståndet rustas ner förbereder vi oss för konflikter i stället för att förebygga dem. Det är en kortsiktig väg. Hållbar säkerhet byggs inte med vapen, utan genom starka samhällen, fungerande institutioner och respekt för mänskliga rättigheter.
Att främja demokrati, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning internationellt är därför också säkerhetspolitik.
Vi måste inte välja mellan Sverige och världen
Det är en falsk motsättning. Länder som satsar på bistånd är ofta också starka välfärdsstater. Det handlar ytterst om vilka värderingar som styr politiken: alla människors lika värde, och förståelsen för hur våra liv hänger samman.
Återställ enprocentsmålet
Behoven i världen ökar: demokratin backar, konflikter fördjupas och klimatkrisen förvärras. Neddragningen av biståndet är i det läget oansvarig. Enprocentsmålet är enkelt: när Sverige blir rikare bidrar vi mer, och tvärtom. Det har skapat förutsägbarhet och möjliggjort uthålligt stöd till förändringsaktörer världen över. När auktoritära krafter sår split mellan människor blir denna stabilitet allt viktigare.
Att återställa målet handlar om att ta ansvar för en mer rättvis värld, men också för global stabilitet. Runt om i världen finns människor som organiserar sig för förändring – men utan finansiering riskerar deras arbete att tystna.
I grunden handlar biståndsdebatten om prioriteringar
Att prata bistånd i valrörelsen är att prata om vilken roll Sverige ska spela i världen – och om vilken politik som tar globalt ansvar och håller fast vid idén om alla människors lika värde. Antingen blir biståndet ett verktyg för kortsiktiga svenska intressen, eller så ses det som en central del av arbetet för fred, demokrati, klimat och solidaritet.
